Grundläggande principer
Att verka regenerativt innebär att producera mat och annat vi behöver i samklang med naturen, där människan är en aktiv part som ser till helheten både nu och i framtiden. Något som är regenerativt är uppbyggande, alltså i strävan mot ständig förbättring. Detta kan ställas mot begreppet hållbar, som snarare handlar om att minska människans negativa inverkan eller hålla kvar en nivå som är godtagbar.
Varje plats och situation har sina egna, unika förutsättningar. Därför är det resultatet av våra handlingar och beslut som räknas, och inte vilka metoder vi använder. Att jobba regenerativt är att dra nytta av ekosystemets inneboende kraft att sträva mot mer liv och ökad vitalitet. Genom att stärka ekosystemets processer och bygga levande och hälsosamma jordar kan vi stabilisera både lokal och global miljö, och samtidigt få ut mer näring och större skörd från platsen. Skörd omfattar både mat, virke, textilier och andra förnödenheter.
Fotosyntesen, processen där växterna fångar upp solens energi, är grunden för allt liv på jorden. Det är den energin som sedan fortplantas ut i alla levande system, som jordar, växter och djur. Att maximera fotosyntes i tid och rum är en bra strävan som ökar den totala mängden möjligt liv och samtidigt också gör att de andra ekosystemprocesserna gynnas, nämligen vattenkretsloppet, mineralkretsloppet och artsamspelet. Alla dessa stöttande processer är gratis, till skillnad från många andra insatsmedel jordbruket ofta förlitar sig på.
Dagens plöjningsintensiva jordbruk innebär att mycket av solljuset går förlorat, då det aldrig fångas upp av växtlighet. Träffar det bar jord (eller asfalt) blir ytan mycket varm. Detta är en viktig förklaring till att temperaturen ökar globalt. Även ett rubbat vattenkretslopp bidrar till förhöjd temperatur och omfördelade nederbördsmönster. Att jobba för ett stabilt klimat handlar alltså inte bara om koldioxid, utan om att återskapa balansen i jordens självreglerande system.
Jobba för livet
Det finns fler grundläggande principer och perspektiv som kan möjliggöra skapandet av vitala ekosystem för både människor, växter och djur:
Att se människan som en del av ekosystemet, som kan vara en nyttig art bland andra.
Att restaurering av ekosystem och matproduktion kan vara delar av samma process.
Att jobba regenerativt innebär delaktighet och närhet, att lära känna sin plats och dess samspelande parter.
Att matproduktion handlar om relationer.
Att beslut rörande levande system måste se till helheten.
Att regenerativa lösningar ofta skapas genom smarta lösningar till låga kostnader, med minskad materiell input utifrån.
Att människor i allt högre grad tar aktivt ansvar för sig själva och sin omgivning.
Att öppenhet, ödmjukhet och kunskapsdelande är naturliga delar av det mänskliga lärandet.
Att vi börjar betrakta och behandla jord som den levande organism den är, och inte som om den vore död materia.
Gräs som solfångare
En av de mest gynnsamma miljöer vi har för att samverka med ekosystemprocesserna är perenna gräsmarker. Dessa marker har utvecklats under miljoner år, i symbios med betande djur, och kan stå modell för vad vi har att sträva efter.
Utmärkande för ett välfungerande gräsekosystem:
Jorden slipper störning (i form av plöjning eller annan artificiell påverkan).
Jorden är täckt och skyddad av växter, gärna med olika höjd.
Mångfalden är rik och stärker helheten.
Den vattenhållande förmågan är stor.
Många och djupa rötter samspelar med mikrolivet i marken.
Gräset förnyas och vitaliseras genom att periodvis betas av djur.
Genom att samspela med de fyra ekosystemprocesserna och studera om de valda metoderna med tiden leder till en mer vital helhet kan vi avgöra om vi jobbar åt rätt håll, det vill säga regenerativt. Det går att mäta genom ett observationsverktyg som kallas EOV, Ecological Outcome verification.
Att samverka med djur är i många fall det mest effektiva sättet att stärka ekosystemprocesserna, om det görs på ett sätt som bygger upp snarare än bryter ner. Det är stor skillnad på att lämna betesdjuren i en stor hage hela sommaren (vilket leder till överbete av växterna och degradering av jorden) och att jobba med helhetlig eller adaptiv betesdrift. Målet med att ha en plan för hur djuren rör sig genom landskapet är att de ska göra maximal nytta på platsen de befinner sig på, och sedan låta marken och gräset vila och återhämta sig innan de kommer dit igen. Så som det har funkat naturligt i de ekosystem där betesdjur levt i stora flockar i ständig rörelse. På så vis blir djurens inverkan positiv för markekosystemet istället för negativ.
Även växtodling kan drivas på ett mer regenerativt sätt. Växtföljden bör då planeras så att marken är täckt av växande gröda så stor del av året som möjligt. Här gäller det alltså att jobba med fång-, botten-, och mellangrödor men även att få in så stor diversitet av växter som möjligt under året.
Exempel på ett regenerativt lantbruk i Sverige:
En gård med huvudfokus att berika den lokala miljön. Landskapet vitaliseras med hjälp av betesdjur i form av idisslare, ofta kor. Det vilda djurlivet ses som en välkommen och naturlig del av gårdens ekosystem. Om någon art ur det vilda motverkar syftet att vitalisera ekosystem och producera mat, hanteras ”problemet” i första hand genom att stärka en annan del av ekosystemet. Till exempel kan ankor äta sniglar, eller ugglor äta sork. Det finns inget ogräs, bara olika arter som alla har något att säga om markens beskaffenhet.
Mat som kan produceras i samma landskap ”av sig självt” tas omhand och bidrar till kosten. Det kan vara frukt, nötter och bär, samt svamp och andra vilda växter. En grönsaksodling och mindre ytor av åkerbruk kan ingå i helheten, som nyttjar de vitaliserade jordar och den gödsel som djuren bidragit med. Människor bjuds ofta in att arbeta för, eller äta av gårdens tillgångar, vilket stärker den lokala ekonomin. Gården har ett nära utbyte med lokalsamhället, och skapar relationer både till naturen på platsen och människor emellan. Ekonomin planeras långsiktigt och val av metoder och investeringar görs så att så mycket som möjligt av resurserna stannar inom eller nära det egna systemet.
Rörelsens definition av regenerativt lantbruk: