Maten är länken mellan människan och naturen
Vi lever i en värld där vi matas med information om mat. Oftast handlar det om ganska negativ information, som matens klimatpåverkan, förlust av biologisk mångfald, mat som slängs, utarmade jordar och att maten och dess produktion bidrar till övergödning av våra vatten. Samtidigt ser vi att den västerländska civilisationens människor tenderar att få i sig för mycket energi och för lite näring. Vi har ett matsystem som, om man vill hårddra, äter natur och ger oss tomma kalorier. Dessutom verkar det mest gynna mellanhänderna och inte de som producerar eller äter maten.
Inom den regenerativa rörelsen, som omfattar mer än det faktiska brukandet av jorden, utgår man från tanken att vi behöver lyssna in och jobba i samma riktning som naturen själv, och på så vis hjälpa ekosystemen att komma i balans. Tanken är att det görs bäst genom att tillfredsställa de mänskliga behov vi har av mat. Att våra behov av både mat och frisk natur kopplas ihop och är delar av samma helhet.
Ingen kan leva utan mat, varför maten borde stå i centrum av våra liv. Genom att ge den sitt rättmätiga värde och återbygga relationen till både maten och dess ursprung, kan vi återskapa vitaliteten hos oss själva och de ekosystem som när oss. Vi jobbar då som om det gällde livet, och maten får utgöra själva länken mellan människan och naturen.
Utifrån detta resonemang är frågan vi bör ställa oss vilken mat marken kan ge oss samtidigt som den får lov att vara sig själv i så stor utsträckning som möjligt? Hur kan vi i samma handling skörda och bygga hälsosamma jordar, som klarar att försörja även framtida generationer med mat?
Om maten ska ge oss den näring vi behöver, bör den laddas med både vitaminer, mineraler och allt annat som kommer ur en frisk och levande jord. Men den kan också laddas med ett annat värde, nämligen med insikten att vi genom maten står i direkt relation med livets väv, som innefattar både liv och död i ett evigt kretslopp.
“This act of eating, an elegant conversation between our environment and our biology, humans and the food they hunt and gather and tend and raise, is one of the most intimate acts of our existence. Within that, the cycles of life, death, decay, and rebirth exist under the domain of intimacy.” Kate Kavenaugh 2022
Den som producerar maten blir åter en central figur. Lantbrukaren som producerar mat i samklang med sin natur blir navet i ett hjul av medhjälpare och konsumenter, alla lika viktiga delar av den lokala helheten.
Ska vi skapa ett regenerativt Sverige krävs det att många fler blir delaktiga i detta relationsbygge. Antingen för att aktivt stötta det, eller handgripligen vara där, på marken, med gräset, träden, djuren, jorden. För vi människor hör ju hemma där, i våra landskap, även om vi nästan glömt bort det.