Gruvträffen och ett historiskt första årsmöte

Text: Marie Svärd, sekreterare i föreningen Regenerativt Sverige

I helgen som gick samlades ett stort gäng människor kring de regenerativa frågorna i Marketenteriet, Sala silvergruva. Huset fylldes under tre dagar av intensiva samtal, intressanta presentationer och inte minst, föreningen Regenerativt Sveriges första årsmöte. Ett historiskt ögonblick enligt många.

Den regenerativa rörelsen växer, och när det ges möjlighet att träffas fördjupas arbetet i både filosofiska och praktiska termer. Från fredagen den 15 mars till söndagen den 17 mars samlades som mest runt 85 personer i huset Marketenteriet som föreningen hyrt, för att nätverka, informera varandra om vad som är på gång, och under lördagen hålla föreningens första årsmöte. Fredagkvällen var vikt för återträff för alla fyra årskurser som gått eller går kursen Regenerativt lantbruk och Holistic Management, som ges av Bäckedals folkhögskola.

Lördagen startade med “Reglant-akuten”, en introduktion till regenerativt lantbruk, som hölls av Christina Berneheim, ledamot i styrelsen och delaktig i Svensk Kolinlagring. Till detta pass kom även ett 15-tal personer från den lokala gruppen Svartådalens Bygdeutveckling. Vissa hängde kvar under dagen.

Gunnar Rundgren om trender inom matvanor och produktion

En av helgens höjdpunkter var föredraget av Gunnar Rundgren som hölls under lördagens förmiddag. Det handlade om de stora trenderna när det gäller både produktion av mat och vad vi äter, och hur allt detta hänger ihop i ett intrikat mönster som kan vara svårt att skönja. Vi fick ta del av många intressanta fakta och siffror, med utgångspunkt i några stora “megatrender”. Dessa innefattar en växande befolkning som alltmer samlas i städer, de fossila bränslena som möjliggjort en skenande utveckling inom lantbruk och livsmedelsindustri, marknadsekonomin och globaliseringen, som tillsammans med de fossila bränslena bidragit till situationen vi har idag, där maten vi äter blir alltmer lik över hela världen, samtidigt som mångfalden minskar då maten kommer från ett fåtal grödor.

“Vad vi äter blir alltmer likt över hela världen, samtidigt som mångfalden minskar då maten kommer från ett fåtal grödor.”

En ytterligare trend som understödjer den rådande utvecklingen är hur vi människor tänker, ofta som “Jag är det jag konsumerar”.

Vi fick veta att den globala produktionen av mat per person har ökat till det dubbla sedan 1960. Under samma period har den totala arealen betesmark inte ökat globalt, och i Sverige har den istället minskat. Konsumtionen per person av nötkött och mjölk har inte ökat, utan det som har ökat är konsumtionen av grönsaker, vegetabilisk olja och kyckling, liksom produkter av spannmål. Detta gäller både i Sverige och globalt.

Gunnar påminde om att maten skulle vara dubbelt så dyr om matens alla externa kostnader skulle inkluderas. Och de planetära gränser som bland annat Johan Rockström vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet, varit med och tagit fram har en tendens att smeta ut både orsaker och lösningar i detta väldigt utzoomade perspektiv.

Vi behöver acceptera gränser, men dessa bör sättas i relation till våra nära landskap istället, resonerar Gunnar.

– Vi bör anpassa oss till de landskap vi lever i. Det är den lådan vi bör utgå ifrån, säger han.

I samtalet som följer konstateras det gemensamt i rummet att vi sannolikt behöver fler och mindre jordbruk, då vi behöver vara många fler som är delaktiga i matproduktionen och nå en större mångfald av verksamheter. För att det ska löna sig att vara matproducent behövs sannolikt mer förädling av råvarorna som produceras, och gärna fler integrerade verksamheter kopplade till varje lantbruk. På frågan om vilken nivå man ska rikta in sig på för att skapa förändring svarar Gunnar Rundgren att han tror att det finns ett handlingsutrymme i kommunerna. De befinner sig relativt nära både människor och de lokala miljöer som bör försörja invånarna med mat.

Årsmöte som blickar framåt

Kl 13.30 tänder Anders Assis, ordförande i föreningen Regenerativt Sverige, ett ljus. Han vill ägna en tyst minut, inte åt de som gått bort under året, utan åt allt det som kan födas i och med att vi nu organiserat oss. Under det i övrigt ganska formella årsmötet redogjordes för det innevarande årets verksamhetsplan och budget. Interimsstyrelsen valdes om och även två suppleanter valdes in i styrelsen. Medlemsavgiften för både 2024 och 2025 beslutades till 350 kr. Föreningen bildades under hösten 2023 och detta var således det första av föreningens årsmöten.

Verksamhetsplan 2024
Föreningens syfte är att sprida kunskap och medvetenhet om regenerativt lantbruk och Holistic Management och den övergripande målsättningen är att skapa riktning, drivkraft och engagemang som bidrar till högsta möjliga vitalitet i ekosystemen.

Under året kommer verksamheten att inriktas på att:

Stötta aktiviteter och initiativ från föreningens medlemmar och andra som vill arbeta i linje med föreningens syfte och målsättning genom att sprida information, tillgängliggöra föreningens nätverk och i mån av tid och möjlighet bidra med personella och/eller monetära resurser.

Etablera föreningen som en naturlig företrädare för regenerativt lantbruk i Sverige i olika sammanhang gentemot myndigheter, andra intresseorganisationer och privata verksamheter
Utveckla kommunikation via hemsida och andra kanaler
Utveckla samarbetet med andra organisationer både inom landet och internationellt, exempelvis Omställningsnätverket, Lantbruksnätverket, Savory Institute och dess svenska hubb, nordiska systerorganisationer och EARA
Delta i utvecklingsprojekt i samarbete med andra enskilda, föreningar och myndigheter

Mål för året:

Att nå 300 betalande medlemmar
Säkra finansiering av kommunikationsarbetet
Färdigställa en nationell alternativ livsmedelsstrategi i samarbete med andra organisationer och enskilda
Medverka på möten, konferenser och workshopar, exempelvis Betesutbytet, Landsbygdsriksdagen och workshop på temat skogsbete / regenerativt skogsbruk.

Informationspunkter

Efter årsmöte och fika fick deltagarna ta del av ett antal kortare informationspunkter, som rörde

Forskning om regenerativt lantbruk (doktorand Hanna Wernersson, Göteborgs universitet),
Potatisuppropet (Arci Pasanen och Thorsten Laxvik),
EARA, European Alliance for Regenerative Agriculture (Åsa Vilhelmsson),
Vinnovaprojektet Regenerator (Sara Maxence),
Ny app och karta för Regenerativt Sverige (Marie Svärd)

Mer information om dessa projekt kommer som nyheter längre fram.

Adaptiva gruppdiskussioner

Sista programpunkter var att bilda samtalsgrupper utifrån deltagarnas egna hjärtefrågor. Det blev både intensiva och intima samtal om sådant som “Hur kan vi samverka mer i lantbruket?”, där gruppen synade glappet mellan de som sitter ensamma på gårdar och har för mycket att göra i kombination med för liten inkomst från lantbruket och de som längtar ut och vill bidra och delta men inte har någon egen gård. Många ser stora vinster med att mötas och samverka på olika sätt. En annan grupp pratade om olika möjligheter till småskalig slakt, en viktig pusselbit i det lokala, regenerativa lantbruket.