Sigges producerar mat som är både ekologiskt och ekonomiskt hållbar
Text: Marie Svärd
Rya Gårdsprodukter produceras på en gård strax utanför Lindesberg. Johan och Pernilla Sigge som driver gården bjöd den 13 juli in till erfarenhetsutbyte kring sitt lantbruk, som drivs efter regenerativa principer. De visade upp gårdens olika verksamheter, där kor, får, grisar och höns gör olika jobb på markerna. Träffen fokuserade på praktiska lösningar och hur den ekonomiska ekvationen ser ut. Det var särskilt intressant då denna visar på positiva siffror.
Utbytet startade med gemensam lunch och avslutades med middag. Samtalen flödade runt matbordet, och många idéer och tips utbyttes mellan deltagarna, precis som det brukar i dessa sammanhang. Foto: Marie Svärd
Sigges i Rya skrev själva så här när de bjöd in: “Vi har under senaste åren ställt om från konventionell spannmålsodling till en ekologisk verksamhet med djurhållning på permanenta gräsvallar och skog, med en holistisk tillämpning och regenerativa principer i all mark- och djurhållning. Vi har idag ca 40 nötdjur, ett 40-tal får, 350 höns och några Linderödsgrisar. Djuren går på grönbete april till november, och korna går ute året runt (inom Gård- och djurhälsans Utegångsprogram). All produktion säljs direkt till privatpersoner via en obemannad äggbod, en webbshop, samt Reko Bergslagen och Reko Örebro.”
En vattenlösning för kornas vinterbete i skogen som Johan fixat själv, med hjälp av återbruk och kreativitet. Vatten pumpas med ett bilbatteri och en liten 12V-pump upp från en källa i närheten till en tank, och cirkulerar tillbaka via ett breddavlopp. I den isolerade slangen ligger även en 12V värmekabel som kan slås på om det fryser. Själva vattenkaret är ett gammalt traktordäck, som gjorts tätt med hjälp av betong som gjutits mot en isolerskiva ovanpå en grusbädd. Foto: Marie Svärd
Drygt 20 personer möttes på Rya gård lördagen den 13 juli. Under eftermiddagen bjöds på allt från praktiska tips till hur en familj resonerar kring ekonomi, framtid och mental inställning. Johan och Pernilla Sigge har på relativt kort tid byggt upp sin gård och en bredd av verksamheter, som gjort att Pernilla nu försörjer sig heltid på gården. Det finns också tankar på att få in fler i familjen, som skulle kunna försörja sig i alla fall deltid på gårdens utkomster.
Medan korna är de som har den största uppgiften att regenerera markerna är det hönsen som ger en stabil intäkt varje dag, och bidrar till nära 40 procent av gårdens omsättning. Grönbetesäggen är eftertraktade, och leder ofta till köttförsäljning också. Grönbetesäggen ger snabbt pengar tillbaka, och Sigges ägg är numera hett efterfrågade i bygden. Ett tillskott för i år är grisarna, som jobbar med att utöka arealen betesmarker genom att böka upp lågpresterande marker i skogsbrynet, så att de kan bli en del av betesdriften framöver. Griskultingar planeras, och även fläskkött från utegrisar finns det en efterfrågan på, enligt familjen Sigge. Det är nu fjärde året för grönbetesäggen, femte året för korna, tredje året för fåren och grisarnas första år.
Enkla lösningar är bra lösningar. Hörnstabilitet i tillfälliga fållor kan fås med en tripod av stängselstolpar. Foto: Marie Svärd
Stort engagemang, arbetslust och förmåga att bygga relationer är nog de framgångsrecept många tog med sig från dagen. Att dra ner på utgifter och köpa begagnat, allt från virke till stängselmaterial, samt att ha flera ben att stå på, skulle de nog säga själva. Korna går numera ute året om och är med i Kontrollprogrammet för utegångsdjur utan ligghall. Kostallet som nyligen byggts används istället vintertid för får, grisar och nyinköpta kalvar i och med ett modulärt och öppet grindsystem.
Alla ägg och i princip allt kött säljs direkt till konsument, vilket också är en fördel ekonomiskt. Färdiga köttlådor på 5 eller 10 kg, där hälften är detaljer från hela djuret och hälften färs, är det som fungerar bäst när det gäller nötköttförsäljning hos Sigges. Kunderna lär sig samtidigt hur det funkar – att det inte finns några kor som producerar enbart oxfilé. Den fylliga smaken och gyllengula gulan i gräsbetesäggen gör att många äggkunder blir stammisar och enbart vill ha dessa kvalitetsägg.
Gårdens ekonomi i siffror
År 2023 omsatte gården 1,5 miljoner kronor, och siktet är 2 miljoner för 2024. Drygt hälften är vinst före skatt, vilket innebär att en hyfsad lön kan tas ut.. Cirka 3000 arbetstimmar lägger makarna i gårdens löpande arbete. Av dessa går ungefär 70 timmar i månaden till ägg- och hönshanteringen, mer på sommaren och mindre på vintern. Det inkluderar då att flytta de två grupperna med höns till ny gräsfålla varannan dag, plocka ca 300 ägg från hönsen, rengöra, packa och sälja. Försäljning sker via Rekoringar och i den egna Äggboden. Gården består av ca 35 hektar åkermark och 70 hektar skog. Samt ett nytt arrende för i år, som ger ytterligare 20 hektar betesmark (länge obrukad) i grannbyn.
Förväntansfulla höns när Pernilla kommer med maten. Hönsen utfodras två gånger om dagen. Då plockas samtidigt äggen. Foto: Marie Svärd
Fåren jobbar tillfälligt på en ytan där gräset behövde betas ner. Här går de med enbart mobilt elnät, medan de vanligtvis har ett permanent ytterstängsel. Marie Svärd
