Regenerativt Sverige på Landsbygdsriksdagen
Sammanfattande reflektioner av Christina Berneheim, ledamot i föreningens styrelse
Under Landsbygsriksdagen 24-26 maj deltog Regenerativt Sverige med en monter som delades med Svensk Kolinlagring och Hela Sverige ska leva - Halland. Christina Berneheim och Lars Davidsson bemannade, i dubbla roller. Det gemensamma budskapet i montern var “Hela jorden”, i mångbottnad betydelse. Här är några sammanfattande reflektioner.
Monter för samverkan, med fokus på att “hela jorden”. Exempel på god och fattig jord finns också på bordet. Foto: Lars Davidsson
Det var spännande 2,5 dagar i Nyköping på Landsbygdsriksdagen som är anordnat av riksorganisationen Hela Sverige ska leva. På fredagen kunde man åka på inspirationsresor med olika fokus runtom i Sörmland. Lördagen var späckad med olika seminarier från landsbygdspolitik till beredskap till företagsutveckling med mera. På söndagen hade politiker från alla partier bjudits in till debatt om EU-valet där det diskuterades friskt om hur man ska öka möjligheterna till att bo och verka på landsbygden, inkl. stöd till lantbruket. Under dagarna hade Svensk Kolinlagring, Regenerativt Sverige och Hela Sverige ska leva - Halland en gemensam monter där vi pratade med en massa människor från landets olika hörn och organisationer om regenerativt lantbruk.
Budskap från dagarna:
Vi lever i en konsumtionskultur där 'vi är vad vi konsumerar, inte vad vi producerar'. Denna kultur innebär att vi påverkas mest av det som upplevs som status, saker som vi ser upp till. Forskarna trodde efter förra EU-valet att vi skulle påverkas mest av Generation Greta (Thunberg) när vi under pandemin semestrade hemmavid och förstod vikten av att ta hand om varandra och relationerna med våra medmänniskor. Det som istället har observerats är att vi lever i en Generation Bianca (Ingrosso) och att konsumtionskulturen fortfarande är högst levande. Att försöka ändra människors beteende genom känslor av skam kommer inte att leda till beständig förändring, utan där folk tidigare kände flygskam, pratar forskare nu om en hämndkultur där det flygs mycket mer än förr för man känner att man har någon innestående skuld efter den tid då man inte kunde flyga någonstans. Helt irrationellt men det är vad forskarna kan se. Vi vet att människor styrs till 99 procent av känslor och 1 procent av rationalitet, vilket man kanske inte vill tro.
Det finns både missnöje och framtidstro på landsbygden. Landsbygdsborna ger beslutsfattare bottenbetyg där enbart 7 procent upplever att nationella beslutsfattare tar hänsyn till landsbygdsbor, och 76 procent instämmer i påståendet att staten har övergivit landsbygderna. Samtidigt finns det stor handlingskraft där 74 procent anser att man inte ska vänta på staten för att lösa problem utan ta egna initiativ.
Skillnaden stad och land visar sig främst genom relationen till grannar och det rika föreningsliv som finns på landsbygden i hela Sverige. 85 procent på landsbygden tycker att man ska engagera sig i lokala organisationer. Ledordet är 'människor behöver behöva varandra' för att må bra, och detta blir väldigt tydligt på landsbygden. I samband med detta diskuterades vår starka individualism i Sverige där det är förväntat att vi ska klara av allting själv medan vi samtidigt har hög nivå av mental ohälsa, speciellt på landsbygden. Att föreningar och samverkan mellan parter gör gott, både för den personliga hälsan men också för att hitta gemensamma lösningar på lokala problem, är uppenbart.
Landsbygdsriksdagen hålls vart annat år och kallas “Sveriges största landsbygdsevent”.
En folder som Hela Sverige ska leva - Halland tagit fram, med goda exempel från bygden
