Anders Wilkes och Lillegård fårfarm

Anders Wilkes sa upp sig från kontorsjobbet och började odla grönsaker på heltid. Idag får ca 20 hushåll del av skörden via grönsaksprenumeration. På gården finns också får, några kor, höns, bin och ankor. Anders har under de senaste åren fördjupat sig i vad det innebär att leva med sitt landskap, och hur det kan försörja både den egna familjen och många fler därtill. Inte minst hur djuren kan bli en tillgång för helheten på gården, då de ger gödsel till odlingarna och mångfald i markerna. Anders la om betesdriften för två år sedan, och har gått från en handfull stora fållor till över 40, och han ser stor skillnad redan nu efter två år. Anders delar ofta med sig av sina tankar i ord och text, och är verkligen en samhällsbyggare som vill visa upp rikedomen vi har i vårt gemensamma landskap.

*Fårfarmaren fotar gårdens arbetare. Foto: Anders Wilkes*

Anders Wilkes berättar

Plats:

Anabäckshult i Älekulla. En timma från kusten i Västra Götalands sydligaste delar på gränsen till Halland. Backigt och stenigt landskap med förhållandevis små åkrar och mestadels naturbetesmarker.

Verksamhetens inriktning:

Småskalig grönsaksodling, frukt- och bärodling, lammproduktion, biodling och skogsbruk. På gården finns 16 tackor, 1 bagge, tre fjällnära kor, 20-tal höns, 10 tal ankor och tre bisamhällen. Håller även på med att anlägga en skogsträdgård.

Storlek mark och antal personer:

Äger ca 4 ha åker, 8 ha betesmark och 28 ha skogsmark. Arrenderar ingen annan mark för närvarande. Gården sysselsätter en person på heltid.

Hur jobbar du?

Mars till november jobbar jag mestadels med grönsaksodlingen och försäljningen från den, förutom att se till att djuren har bete och vatten. Vintertid tar jag hand om djuren, skogen och underhåll av gården. Allt gården producerar säljs direkt till slutkund via en prenumerationstjänst av grönsaker, i stort sett fast kundlista för köttlådor samt en del REKO-ring och torg/marknadsförsäljning, ofta i samarbete med andra butiker.

*Bilen lastad med grönsakskassar, som ska ut till prenumeranterna. Foto: Anders Wilkes*

Gården försöker jag driva så cirkulärt jag kan men har sedan jag började odla valt att köpa in grovfoder till djuren som i sin tur förser odlingen med gödsel. Bekämpning av skadedjur hanterar jag med fågelholkar och ankor. För betesmarkerna har jag i tre vintrar kört all utfodring utomhus och flyttat foderhäcken varje dag och på så viss väckt markerna till liv med foderspill, tramp och gödsel. Sommartid har jag successivt delat hagarna i fler och mindre fållor och flyttat djuren oftare.

De 11 hektaren var från början uppdelade på 6 hagar med permanenta fårnät i ytterkant. Första sommaren med mer regenerativa ambitioner 2021 delade jag alla hagar i två och fick 12 fållor och flyttade ganska sällan. Det kändes lite som förut egentligen då de 15-16 fåren med lamm fortfarande hade ganska stora hagar. Andra sommaren hade jag fokus på att försöka få till 15 fållor för jag hade fattat vitsen med att fokusera på gräsets återhämtning och flyttade var tredje dag, men fortfarande var betestrycket lite för lågt tyckte jag. Därför köpte vi två fjällnära kor och fick en kalv, och denna sommaren har får och kor flyttats runt på upp emot 40 fållor på samma mark och jag har försökt anpassa flyttarna och fållstorlekarna efter vad jag tror är mest lämpligt för varje fålla. Hög djurdensitet är ett genomgående tema då jag har ganska mycket mossa där jag inte har varken gödslat eller vinterutfodrat ännu. Nästa år siktar jag på att ta en höskörd igen, lite för att visa på resultatet jag ser, att markerna producerar bättre, och att jag vill ta mig an mer mark att regenerera.

*Röda huvudfållor har blivit många fler och mindre fållor senaste åren. Skiss: Anders Wilkes.*

Hur hamnade ni här?

Gården blev vår när vi köpte loss den och betesmarkerna från mina föräldrar 2006. Vi fick barn och pendlade till våra kontorsjobb i stan, köpte några får 2011. Det är en lång historia men man kan säga att dissonansen mellan arbete och fritid tillslut ledde till att jag sa upp mig 2019. Jag gick en yrkesutbildning till grönsaksodlare och gav mig den på att försöka försörja mig på en alldeles för liten gård i förhoppning om att alla hade fel och att det på något sätt skulle gå så som det gjort i århundraden innan mig. Det var genom grönsaksodlingen och min vägran att köpa in mineralgödsel och bekämpningsmedel som intresset för sol-växter-vatten-jord vaknade vilket sedan spred sig till hela gården och in i det regenerativa brukandet.

Hur har den regenerativa tankemodellen hjälpt dig?

Den har gjort mig till en mer kompetent lantbrukare med ett bättre självförtroende och har givit en blivit en stabil grund att utgå ifrån oavsett vad annat som händer och sker. Den har hjälpt mig att förstå hur jag bör se på mina marktillgångar och vilka målsättningar jag behöver ha för att förvalta dem på bästa sätt för mig själv och framtida generationer. Det har på det stora hela gett mig ett rikare och mer meningsfullt liv och sysselsättning.

Det regenerativa förhållningssättet har gjort att inte enbart dagar med försäljning känns värdefulla utan jag känner att jag levererar något varje dag, och så länge landskapet stärks ökar tillgångarna i företaget oavsett omsättning just för tillfället. Den inställningen gör att det också blir lättare att själv vila när naturen vilar och då fokusera på annat utan att ha dåligt samvete, jag håller ju ändå jämna steg med det jag jobbar med så att säga.

Jag har lönejobbat i 22 år nu lever jag bara, anpassat efter säsong, kan man säga. Det har blivit en ”livsstil”, ett ord som jag hatade att höra i början av min omställning för beskrivningen och innebörden var inte min egen, nu är den det, men jag måste förhålla mig till både linjära och varierande utgifter precis som alla andra men löser det med att variera även inkomsterna och försöka att bry mig så lite som möjligt om hur det går så länge som jag har det som jag vill ha det och fördelarna överväger nackdelarna.

Fördelen med att se saker i en kontext eller sammanhang är att det finns flera ”rätt”, något så banalt som väder och vind kan påverka ett beslut därmed är det rimligt att även exempelvis familjens behov just den dagen också får lov att göra det, eller ekonomin för tillfället o.s.v. En sak måste jag dock alltid förhålla mig till och det är just den geografiska plats som just nu försörjer mig. Är jag en nyttig art bland andra arter där samtidigt som jag försörjer mig ekonomiskt är jag nöjd.

Hur ser en vanlig dag ut?

Det är väldigt olika beroende på när på säsongen, men jag är i stort sett alltid utomhus med händerna i jorden på ett eller annat sätt när det är på gång till att växa eller växer. Vintertid har jag fokus på skogsarbete i 2-4 veckor om det är fruset sedan är resten av tiden fokus på återhämtning och att vara med familjen. Jag passar också på att läsa och försöka lära mig mycket under vintern framför brasan när resten av familjen är på skola och jobb.

När är det som roligast?

När jag tar mig tid att se vad som händer runt omkring mig efter arbetet som lagts ner.

Hur ser den ekonomiska ekvationen ut?

Jag lever på det gården levererar och betalar min hälft av de gemensamma kostnaderna. Det blir ganska lite över till sparande men min fru lönejobbar vilket bidrar med stabilitet över året.

Vad skulle du/ni vilja se i framtiden?

Att vi når ännu fler i vår närhet med våra produkter och att vi blir fler som gör liknande i närområdet.

Hur kan andra stötta det du/ni gör?

Att bli ”stammis” i någon av våra försäljningskanaler först och främst. Vi har även testat att uppmuntra till lite privat sponsring med gott resultat från de som följer oss på sociala medier och vill hjälpa oss att axla ansvaret att förvalta landskapet regenerativt. Vi bjuder även in till visningar där man kan få möjlighet att lära sig mer om oss, vad vi gör och varför vi gör det.

Främsta inspiratörer?

Allan Savory med sitt ”Holistic Management” står i en klass för sig hos mig. Det finns många fler som säger bra saker men det var han som väckte nyfikenheten hos mig. Det som till en början upplevdes som en ganska gåtfull approach som jag inte förstod, men heller inte kunde släppa, var det som senare fick mig att ändra kurs i mitt lärande.

Så här i efterhand är det svårt att exakt peka på vilka inspel som orsakat vad i mitt sätt att bruka gården. Men resultatet av det regenerativa och holistic management är att jag slutat se mig som en trädgårdsmästare som vill bli expert på att odla grönsaker, till att försöka förstå hur jag gör bäst nytta på gården som helhet och våga lita på att dessa beslut kommer löna sig bäst i längden av just den anledningen.

Jag försöker fortfarande vara effektiv i det jag gör i odlingen men fokuserar inte bara där för att det ger mest inkomster utan även i arbetet med betesmarken, åkern eller i skogen med både ekosystemen och min ekonomiska försörjning som drivkrafter parallellt och för att jag kan ha en stor positiv påverkan.

Ett poddavsnitt jag lyssnat på många gånger och som tilltalar mig mycket.

Jag hittade ganska nyligen även denna podd som tar sig an de större samhällsfrågorna som engagerar mig mycket på ett bra sätt. Att få ut mer lokal mat i lokalsamhället engagerar mig mycket och bygga upp alternativ till industrin som ser ut att för länge sedan ha slagit i taket i sin strävan mot sina mål baserad på en resurs som inte kan behandlas hur som helst över tid.

Jag har också flera personliga kontakter som jag fått inte minst genom Nordiskt nätverk för regenerativt lantbruk, som inspirerar mig mycket. Ingen nämn ingen glömd.

Sedan hösten 2024 är jag också deltagare på kursen Regenerativt lantbruk och Holistic Management som ges av Bäckedals folkhögskola.

Mer om Lillegård fårfarm

kontakt: lillegardfarfarm@gmail.com

Lillegård fårfarm på Facebook

Lillegård Fårfarm , Älekulla - YouTube

Anders Wilkes gästpostar på Omställningnätverkets instagramkonto

Filmen “Skogens ekonomi på en småskalig gård” (film producerad av Sundhult januari 2024)

Anders Wilkes i GP: ”Viktigt att få tid att fundera” (lwcdn.com)

Poddavsnitt: Med rötterna i Mark: Om att våga sadla om…

Reportage om den bortsprungna kvigan, del 1 och del 2